Bruno K. Öijer på scen är en upplevelse utan motstycke. Publiken sugs in i poetens värld. Tankar och filmiska bilder svävar förbi lyssnaren för att helt plötsligt vakna till av en starkt kritisk betraktelse av den tid vi lever i.
En av landets stora samtidsdiktare är också en av våra mest magnetiska scengestalter.
Bruno K. Öijer har den sällsynta förmågan att läsa sin lyrik publikt utan att någonsin hemfalla åt estradpoesins ofta manierade tonfall.
Under strålkastarljuset är Öijer ett med sina texter. Det flyter fram med rytmiska fraseringar och ett inlevelsefullt kroppsspråk, för att efter varje dikt avsluta med ett yeah! eller all right. I Bruno K Öijers publik finns såväl punkare med ölmage i urtvättade Asta Kask-tröjor som kulturtanter i lilabågade glasögon. Och alla däremellan.
Bruno K. Öijer må vara en av Sveriges mest firade poeter, ingen annan lyckas att i så hög grad entusiasmera såväl läsare och kritiker som scenpublik. Men han kommer för den skull aldrig att bli en del av det etablissemang han så ivrigt hatar. Hans dikter är beat och rock´n´roll, punk i begreppets mest ursprungliga bemärkelse.