Sydsvenska Dagbladet kallade honom i augusti 2015 för ”en självklar estradör i både mellansnack och visleveranser. Han använder många olika grepp för att tolka sina sånger och har odlat fram en rad goda textämnen.

Det är ganska bra spännvidd mellan den allvarskomiska låten där en polis behandlar en rånad man som vore han ett kvinnligt våldtäktsoffer och den lyriska uppföljaren till Taubes Dansen på Sunnanö”.

Redan år 2000 skrev de att ”Jakob Hellman och Lars Demian i all ära, men frågan är om det inte var Kristian von Svensson som fick de högsta och mest uppskattande applåderna när akustiska klubben Woody South huserade på KB senast”.

Aftonbladet (2011) kallar honom ”Möllevångens egen skald”. Kristian von Svensson har framträtt på landets största visfestivaler, samt på flertalet mindre ställen som Mosebacke och Alf Hambes Visfest i Steninge. Han spelar även vissa covers, företrädesvis svenska och en del amerikanska visor.

Tillsammans med storheter som Springsteen och Wiehe finns han representerad i den svenska arbetarrörelsens ”psalmbok” Röda sångboken (2014).