Om man ska beskriva Sophia Somajo ligger ordet stjärnskott nära. Med sin självsäkra attityd och magnifika röst är Sophia klättrande mot toppen med laptopen i ena handen och en clown i den andra. Datorn står för hennes hela musikproduktion då hennes låtar uppstått hemma i sovrummet genom en inbyggd mikrofon. Kanske är ordet stjärnskott aningen missvisande.

Sophia är en rutinerad musiker som har varit med i branschen sedan lång tid tillbaka, med allt från uppträdanden i Paris som tonåring till nutida samarbeten med Juvelen och Adam Tensta. Men vem är då clownen? Enligt Sophia är clownen symbolen för det mörka och komplexa och fungerar som någon slags drivkraft inom henne. En kraft som resulterade i en dagboksliknande skiva där varje låt har sitt datum, plats och handling. The Laptop Diaries är ett utelämnande tidsdokument inbäddad i medryckande poppiga, elektroniska beats. Då P3-hiten, och hiphop-parodin Stockholm Calling beskrivs som en reklampelare i ljud, det goda intrycket på läsaren, är resten ett rotande i huvudet, om kärlek som dödar; så långt ifrån romantiskt, rosa fluff man kan komma.

Prov på det får vi i Warm Blooded Murdurer, visuellt uppbyggd kring seriefiguren Modesty Blaise, någon som Sophia liknar mycket till utseendet och även som man kan tro, i styrka och list. För är det något som karaktäriserar Sophia Somajos person så är det den där speciella listen, gnistan i blicken, glöden i det hon tar sig för. Sophia är en flytande karaktär, obestämbar, precis som musiken hon gör - svår att placera i ett fack och genre. Det är också en del av charmen.