Id: 5926
Om du korsar det mest briljanta och bångstyriga punkrockbandet du någonsin hört, med det absolut bästa och riffigaste rockbandet i mannaminne, vad får du då? Får du kanske Sveriges genom tiderna bästa band? Jo, det är precis det du har då. Du får The Hives. Fast det visste du ju redan.
Det är bandet som fattat att det inte handlar om att vara studiomusiker för att vara bra, att du kan kalla dig det där artistnamnet du hittade på när du var 14 och ville bli rockstjärna och lyckas med det, att det inte alls är nödvändigt att vara den mest tvålfagra uppenbarelsen på MTV och att du inte behöver skriva låtar om svårmod för att vara hårdast i kvarteret. Nej, The Hives är bäst för att The Hives är, ja, The Hives. Inga svänger mer, inga är bättre live och inga kan någonsin förkroppsliga det där unika rockstjärnestoftet på det sätt som de Hiveska männen gör. Sen har dom ju självklart den goda smaken att se ut som Fagerstas svar på Angus Young vilket kan ses som ytterligare ett plus. The Hives är inte bara musiken. Dom är heller inte bara yta. Dom är allt på en och samma gång. The Hives är den fulländade rockmaskinen med dom bästa låtarna, det bästa snacket och dom snyggaste skorna.
Men i slutändan kvittar det vad du kallar det. Oavsett om du sorterar The Hives under garagerock, punkrock, hårdrock, disco eller något annat så är det både rätt och fel på samma gång. För egentligen borde dom ha ett eget fack. Ett fack i din skivsamling där du bara ställer The Hives med en etikett där du författar något alldeles eget. "I särklass bäst" kanske, eller "Här är dom" eller bara helt enkelt "Dom". För oavsett vad du väljer att kalla The Hives är dom, och förblir dom, rockens kungar.
Det är bandet som fattat att det inte handlar om att vara studiomusiker för att vara bra, att du kan kalla dig det där artistnamnet du hittade på när du var 14 och ville bli rockstjärna och lyckas med det, att det inte alls är nödvändigt att vara den mest tvålfagra uppenbarelsen på MTV och att du inte behöver skriva låtar om svårmod för att vara hårdast i kvarteret. Nej, The Hives är bäst för att The Hives är, ja, The Hives. Inga svänger mer, inga är bättre live och inga kan någonsin förkroppsliga det där unika rockstjärnestoftet på det sätt som de Hiveska männen gör. Sen har dom ju självklart den goda smaken att se ut som Fagerstas svar på Angus Young vilket kan ses som ytterligare ett plus. The Hives är inte bara musiken. Dom är heller inte bara yta. Dom är allt på en och samma gång. The Hives är den fulländade rockmaskinen med dom bästa låtarna, det bästa snacket och dom snyggaste skorna.
Men i slutändan kvittar det vad du kallar det. Oavsett om du sorterar The Hives under garagerock, punkrock, hårdrock, disco eller något annat så är det både rätt och fel på samma gång. För egentligen borde dom ha ett eget fack. Ett fack i din skivsamling där du bara ställer The Hives med en etikett där du författar något alldeles eget. "I särklass bäst" kanske, eller "Här är dom" eller bara helt enkelt "Dom". För oavsett vad du väljer att kalla The Hives är dom, och förblir dom, rockens kungar.