Fåfängan

På 1650-talet byggdes ett försvarsverk, en skans här uppe på berget. Rester av en kanontransportväg, som byggdes av ryska krigsfångar år 1720, är ännu synlig i sluttningen mot öster. Namnet Fåfängan kommer från grosshandlare Fredrik Lundins fåfänga, lusthuset på toppen, byggt på 1770-talet, sedan grosshandlaren hade köpt större delen av berget.

Ordet fåfänga har i Sverige använts om ofruktbar mark där det är "fåfängt" att odla. I Stockholm har ordet fått en speciell innebörd och betecknar "lusthus på berg med vidsträckt utsikt, där ägarna stundom samlade sina vänner och kalasade med dem".

I Stockholm fanns flera fåfängor - på Sabbatsberg, Skinnarviksberget och Skansberget på Djurgården.

Grosshandlare Lundin förlorade sina pengar och flydde undan fordringsägarna till Norge. Fåfängan hade därefter många olika ägare tills staden övertog 1918. Lusthuset brann i början av 1990-talet men byggdes upp igen. Fåfängans arkadklippta lindar är ett karaktäristiskt inslag i Stockholms siluett.

BERGSHYDDA
Bergshyddan, den lilla anläggningen som hänger i branten öster om Fåfängan är delvis byggd på 1700-talet och har varit sommarbostad för många stockholmsfamiljer. Det ena av husen är en av stadens få korsvirkesbyggnader. Idag är de renoverade och används som stipendiebostad för nordiska författare och konstnärer.