Id: 14580
Nästan omedelbart efter att sättningen av Predator kändes klar så började det skrivas låtar och därtill planeras en inspelning så att man kunde visa den vida världen vad man var gjorda av.
Det som stod oklart var väl egentligen vad vi var för typ av band, om det nu är viktigt? Vi själva brydde oss verkligen inte, men för världen runt omkring verkar det nästan löjligt viktigt att veta vad specifikt det är man spelar.
Den beskrivning som kanske passade bäst, och antagligen passar än i dag, var att det var ett punkband med popinflunser som dykt upp, men hos dom flesta kastades nog Predator in i punkfacket rakt av. Inget fel i det, men det är lite avigt att bara få en stämpel på sig rakt av.
Skit samma, vad som var viktigt var att låtsnickrandet tog fort och raskt bokades det en tid i studio
.
Nio låtar blev resultatet som sen användes för att skicka ut till diverse spelställen, fanzines och liknande. Det man kan säga om den inspelningen var att det var den forne basisten från Factory som satt bakom rattarna. Det gjorde ju Mange mer än nöjd.
Resultatet då? Ja, där och då var vi faktiskt nöjda...
Några av låtarna hamnade sedermera på diverse samlingskassetter.
Hmm, kassetter? Är det nån som spelar såna än idag tro? :)
Hur som helst, med inspelningarna klara så var det bara att kasta sig ut, och ut blev det för Predators första livespelning blev faktiskt utomlands, på Åland närmare bästämt.
Responsen var bra, eller mer än bra till och med, så nu var det ju bara att ta sig an resten världen och lägga den inför våra fötter.
Det som stod oklart var väl egentligen vad vi var för typ av band, om det nu är viktigt? Vi själva brydde oss verkligen inte, men för världen runt omkring verkar det nästan löjligt viktigt att veta vad specifikt det är man spelar.
Den beskrivning som kanske passade bäst, och antagligen passar än i dag, var att det var ett punkband med popinflunser som dykt upp, men hos dom flesta kastades nog Predator in i punkfacket rakt av. Inget fel i det, men det är lite avigt att bara få en stämpel på sig rakt av.
Skit samma, vad som var viktigt var att låtsnickrandet tog fort och raskt bokades det en tid i studio
.
Nio låtar blev resultatet som sen användes för att skicka ut till diverse spelställen, fanzines och liknande. Det man kan säga om den inspelningen var att det var den forne basisten från Factory som satt bakom rattarna. Det gjorde ju Mange mer än nöjd.
Resultatet då? Ja, där och då var vi faktiskt nöjda...
Några av låtarna hamnade sedermera på diverse samlingskassetter.
Hmm, kassetter? Är det nån som spelar såna än idag tro? :)
Hur som helst, med inspelningarna klara så var det bara att kasta sig ut, och ut blev det för Predators första livespelning blev faktiskt utomlands, på Åland närmare bästämt.
Responsen var bra, eller mer än bra till och med, så nu var det ju bara att ta sig an resten världen och lägga den inför våra fötter.