Id: 913
Samla Mammas Manna bildades i trakten av Uppsala 1969 av trummisen Hasse Bruniusson, keyboardisten Lars Hollmer, slagverkaren Henrik Bebben Öberg och basisten Lars Krantz. 1970 hade de sin första spelning (de spelade bland annat på den andra Festen på Gärdet i augusti) och senare samma år fick de skivkontrakt med Silence Records och spelade in sin första skiva, Samla Mammas Manna, som släpptes på våren 1971. Musiken på denna skiva var mestadels instrumental och präglades av lekfulla kompositioner och improvisationer med Hollmers ovanliga klaviaturspel och Bruniussons komplexa trumspel i förgrunden.
Omslaget till skivan Måltid
Senare under 1971 lämnade Henrik "Bebben" Öberg gruppen, och 1972 blev gitarristen Coste Apetrea medlem. Samla Mammas Manna turnerade intensivt i Sverige under de följande åren. Gruppens musik tog nu en delvis ny vändning, vilket märktes på deras andra skiva, Måltid från 1973. Ganska starka influenser från jazzrock och likheter med Frank Zappas musik, blandat med element från svensk folkmusik, gjorde sig bemärkta. Musiken, som framfördes med mycket humor, var till stor del instrumental, men förutom de rent instrumentala låtarna sjöng bandet även nonsenssånger med eller utan urskiljbara ord med typiska falsettröster. Skivomslaget till Måltid blev också stilbildande för Samla Mammas Mannas kommande skivor: en målning av Tage Åsén som föreställer ett äldre par på en parkbänk. Tage Åsén kom totalt att utföra ett dussin omslag till gruppens olika konstellationer eller enstaka medlemmar under 30 år.
1974 gjorde de skivan Klossa Knapitatet, som vidareutvecklade den stil som etablerats med Måltid. Därefter turnerade Samla Mammas Manna, utökade med blåssektion, med Greg Fitzpatricks verk Snorungarnas symfoni, som också gavs ut på skiva. Det var första gången gruppen i större utsträckning framträdde med icke egenkomponerat material.
Omslaget till skivan Måltid
Senare under 1971 lämnade Henrik "Bebben" Öberg gruppen, och 1972 blev gitarristen Coste Apetrea medlem. Samla Mammas Manna turnerade intensivt i Sverige under de följande åren. Gruppens musik tog nu en delvis ny vändning, vilket märktes på deras andra skiva, Måltid från 1973. Ganska starka influenser från jazzrock och likheter med Frank Zappas musik, blandat med element från svensk folkmusik, gjorde sig bemärkta. Musiken, som framfördes med mycket humor, var till stor del instrumental, men förutom de rent instrumentala låtarna sjöng bandet även nonsenssånger med eller utan urskiljbara ord med typiska falsettröster. Skivomslaget till Måltid blev också stilbildande för Samla Mammas Mannas kommande skivor: en målning av Tage Åsén som föreställer ett äldre par på en parkbänk. Tage Åsén kom totalt att utföra ett dussin omslag till gruppens olika konstellationer eller enstaka medlemmar under 30 år.
1974 gjorde de skivan Klossa Knapitatet, som vidareutvecklade den stil som etablerats med Måltid. Därefter turnerade Samla Mammas Manna, utökade med blåssektion, med Greg Fitzpatricks verk Snorungarnas symfoni, som också gavs ut på skiva. Det var första gången gruppen i större utsträckning framträdde med icke egenkomponerat material.